Historisk Bakgrund

Share Button

Sverige-Amerika Stiftelsen grundades 1919, efter första världskrigets slut, för att bygga ut och stärka förbindelserna mellan Sverige och USA. År 1950 tillkom även Kanada.

Bland grundarna fanns några av den tidens mest framstående personer inom näringsliv, forskning och kultur. Stiftelsens första ordförande var Nobelpristagaren och kemiprofessorn Svante Arrhenius och i styrelsen ingick bland andra Nathan Söderblom, Hjalmar Branting, Jacob Wallenberg, The Svedberg, Selma Lagerlöf och Anders Zorn.

Bland mottagare av Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier genom åren kan nämnas Bertil Ohlin, Gunnar Heckscher, Herbert Tingsten, Hans Werthén, Ingvar Carlsson, Olof Palme, Lars Thunell, Kai Siegbahn, Viking Olov Björk, Sigbrit Franke, Stig Hagström, Boel Flodgren, Lars Löfgren, Per Wästberg, Lars Nittve, Göran Ennerfelt, Anders Flodström och Eric Ericsson. Bland  Sverige-Amerika Stiftelsens alumner finns sex Nobelpristagare.


Stiftelsens Hedersordföranden:

Kronprins Gustaf VI Adolf <br> 1919-1950

Kronprins Gustaf VI Adolf
1919-1950

Prins Bertil <br> 1950-1997

Prins Bertil
1950-1997

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kronprinsessan Victoria <br /> 2001-

Kronprinsessan Victoria
2001-2016

 

Prins Bertil var från 1950 och fram till sin bortgång 1997 Sverige-Amerika Stiftelsens hedersordförande. Prinsen efterträdde dåvarande Kronprins Gustaf Adolf, som varit hedersordförande sedan Stiftelsens grundande år 1919. I samband med Prins Bertils 70-årsdag 1982 instiftades Prins Bertils stipendium och efter Prinsens bortgång delade Prinsessan Lilian ut detta stipendium. HKH Kronprinsessan Victoria var hedersordförande i Sverige-Amerika Stiftelsen år 2001-2016. Sverige-Amerika Stiftelsens beskyddare är H M Konungen.

 

Prinsessan Lilian 1997-2001

Prinsessan Lilian
Delade ut Prins Bertils Stipendium under många år

kungen

Stiftelsens beskyddare Kung Carl XVI Gustaf

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stiftelsens första stipendiat till Kanada, Tore Nordling
Tore N Tore Nordling bestämde sig redan vid 5 års ålder att bli flygingenjör och han förblev denna profession trogen under hela sin aktiva tid. En tidig höjdpunkt var hans stipendium från Sverige-Amerika Stiftelsen som möjliggjorde ett års studier kring ”Isbildning på flygplansvingar” i Ottawa, Kanada. Som synes på bilden reste han med båt från Göteborg den 7 oktober 1953. Tore hade en solid karriär inom design och tillverkning av militära flygplan i tätt samarbete med SAAB. Flygplan som Tunnan, Lansen, Draken, SAAB 105 och Viggen var han mycket bidragande till men när JAS-projektet startade för tredje gången gav han upp. Hans militära grad stannade vid överstelöjtnant innan han övergick till tjänstgöring inom FMV (Försvarets Materielverk) som civil. 1963 fick han också prova på att flyga själv, en Lansen vid Ljungbyheds flygflottilj, och på bilden nedan kan ni se hans ”överljudscertifikat” där man kan läsa att han ”med stort mod och icke oäven skicklighet genombrutit ljudvallen och därför kan bära överljudsmustasch”. Tore undervisade även på KTH i ämnet ”Installationsteknik för flygplan”, vilket gav honom möjlighet att följa med årskursen till flygmässor, framförallt i Frankrike (Le Bourget) och England (Farnborough). Tore fick tre söner med sin första fru, varav en, Erik Nordling, även han är en av Stiftelsens stipendiater. När Tore sedan gick i pension flyttade han upp till Orsa med sin andra hustru där han fick komma tillbaka till det Dala-liv som han älskade så innerligt. Att bygga fioler blev sedan ett av Tores brinnande intressen och hobbys. Tore Nordling gick bort i augusti 2011 .

tore N 2fiolTore N 3