Under snart två och ett halvt år har jag varit postdoktoral forskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, ett av landets mest framstående universitet. Att jag kunde påbörja min vistelse var tack vare svenska stipendiegivare som Sverige-Amerika Stiftelsen.
Jag valde Stanford utifrån det fält jag ville specialisera mig inom, metaforskning (forskning om forskning), och den expertgrupp som finns etablerad där. Metaforskningens fokus är att belysa och reformera forskningsmetoder och strukturer. Vid Stanford finns centret Meta-research Innovation Center at Stanford (METRICS), vars ledare professor John Ioannidis och professor Steven N Goodman är mycket framstående inom epidemiologi, klinisk medicin och metaforskning.
Stanford har en myllrande utbildningsaktivitet och det är bara att välja och vraka. Min vistelse blev till viss del ett undantag eftersom campus var stängt under lång tid i början av COVID-19-pandemin, men i vanliga fall finns en myriad aktiviteter med föreläsningar, konserter och andra event som i många fall är öppna för allmänheten. Det finns en mängd kurser för studenter och postdoktorer. Jag kom till Stanford bara några månader innan COVID-19-pandemin slog till, men det var lyckligtvis tillräckligt för att hinna uppleva det sociala livet som det ”ska” vara – med en väldigt aktiv postdokförening (SURPAS). På Stanford finns flera tusen postdoktorala forskare och föreningen har en stor budget. Varje månad fanns (och bör snart igen finnas) after work-event med väldigt bra möjligheter att skaffa nya kontakter. SURPAS har flera undersektioner fokuserade på olika aktiviteter (t.ex. bollsporter, cykling, vandring). Det går att skapa ett rikt socialt liv fort för den som vill.
För personer som gillar friluftsliv och konditionsidrott är Stanforduniversitetets faciliteter och omgivningar enormt bra lämpade och sagolikt vackra. Jag utövar sporter som simning, landsvägscykling, löpning och vandring. Stanford har utomhuspooler öppna för simträning året runt. Det finns ett utbrett nätverk med landsvägar i den omgivande regionen, som är mycket bra anpassade för distanscykling – särskilt för den som gillar att klättra höjdmeter. De närliggande kullarna, som för övrigt skyddar bukten från kyliga havsvindar och genererar ett varmt (cykelbart) mikroklimat året runt, erbjuder flera varianter att klättra uppför ca 700-800 meter i ett sträck. För löpning föredrog jag ofta de platta icke-asfalterade lederna vid Shoreline, inne vid bukten, med NASA:s och techgiganternas huvudkontor i förgrunden. Det finns ett tjugotal områden med fina vandringsleder inom en timmes bilkörning från Stanfordområdet, många närmre än så, och inom 3-4 timmars körning finns pärlor som Lake Tahoe och nationalparken Yosemite.
För just träningsmöjligheterna och närheten till universitetet valde jag att bo i Mountain View och senare Palo Alto, lugna områden som mestadels består av ett stort nätverk av villakvarter. En detalj för andra träningsnördar: dessa gator är helt perfekta för rullskidåkning (särskilt långa gator som Bryant street i Palo Alto). Båda dessa orter har centra med restauranger och enstaka barer, men flera av mina kollegor föredrog att pendla (med bil eller tåg) från San Francisco. Där finns förstås ett helt annat utbud av stads- och nattliv. Nästan oavsett område är hyrorna tyvärr extremt höga, men genom att utforska Stanfords mejllistor och onlinefora för studenter och postdoks går det att hitta delade bostäder till ett mindre astronomiskt pris. Bästa transportmedlet i närområdet är helt klart cykel (det finns tillägnade cykelvägar och bilisterna är väldigt vana vid cyklister).
Jag reste med tanken att utvärdera metoder inom nordisk registerbaserad forskning, men när COVID-19-pandemin slog till bara några månader efter att jag börjat dirigerade min forskargrupp om sitt fokus. Vi startade projekt som syftade till att kartlägga den globala forskningsagendan, sammanställa forskningsunderlag mer effektivt vid en global kris och minimera resursspill i forskning (”research waste”). Projekten drevs i nära samarbete med Lars Hemkens metaforskningsgrupp vid Basels universitet i Schweiz. Jag hade en ledande roll i den tidiga utvecklingen av plattformen ”COVID-evidence” (https://covid-evidence.org/), som kartlägger och följer kliniska prövningar som utvärderar interventioner och preventionsmetoder relaterade till COVID-19. Med hjälp av denna plattform kartlade vi den tidiga globala utvecklingen av kliniska prövningar och identifierade å ena sidan en historisk mobilisering av resurser, å andra sidan en markant brist på samordning (t.ex. fann vi över 100 mindre kliniska prövningar inriktade på hydroxyklorokin, varav en stor andel kom att avbrytas). Vi testade en ny samarbetsmetod för att utföra s.k. systematiska litteraturöversikter (studier som sammanställer forskningsunderlag för en viss klinisk fråga). I vanliga fall dröjer det ofta flera år från att en primärstudie kan informera sådana översikter, i väntan på att studien ska genomgå en publikationprocess som i många fall fördröjs av administrativa skäl. Under en global kris fann vi skäl att utforska sätt att effektivisera denna process. Vi bjöd in forskare bakom pågående kliniska prövningar till att medverka i en gemensam publikation mot att de delade med sig av färdiga resultat som ännu ej publicerats. Jag delade den primära rollen som projektledare för dessa samarbeten (som fokuserade på hydroxyklorokin/klorokinfosfat samt konvalescent plasma) och tillhörande koordinering av över 100 forskare världen över per projekt. I båda dessa fall kunde vi inkludera data från studier som tvingats avbrytas, vars resultat i annat fall inte skulle kommit att publiceras alls (på detta sätt bidrog vi till att minska resursspill). Publikationer från dessa och andra arbeten finns listade här nedan.
Jag är extremt tacksam för det stöd som Sverige-Amerika Stiftelsen gav mig i den avgörande period när jag planerade min resa. Min postdokvistelse har inneburit en chans att etablera mig i det fält där jag vill fortsätta min forskargärning och skapa kontakter för livet.
Publikationer i urval: Axfors C, Ioannidis JPA. Infection fatality rate of COVID-19 in community-dwelling elderly populations [published online ahead of print, 2022 Mar 20]. Eur J Epidemiol. 2022;1-15. doi:10.1007/s10654-022-00853-w Axfors C, Janiaud P, Schmitt AM, et al. Association between convalescent plasma treatment and mortality in COVID-19: a collaborative systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. BMC Infect Dis. 2021 Nov 20;21(1):1170. doi: 10.1186/s12879-021-06829-7. PMID: 34800996; PMCID: PMC8605464. Axfors C, Schmitt AM, Janiaud P, et al. Mortality outcomes with hydroxychloroquine and chloroquine in COVID-19 from an international collaborative meta-analysis of randomized trials. Nat Commun. 2021 Apr 15;12(1):2349. doi: 10.1038/s41467-021-22446-z. Erratum in: Nat Commun. 2021 May 14;12(1):3001. PMID: 33859192; PMCID: PMC8050319. Ioannidis JPA, Axfors C, Contopoulos-Ioannidis DG. Second versus first wave of COVID-19 deaths: Shifts in age distribution and in nursing home fatalities. Environ Res. 2021 Apr;195:110856. doi: 10.1016/j.envres.2021.110856. Epub 2021 Feb 10. PMID: 33581086; PMCID: PMC7875012. Janiaud P, Axfors C, Ioannidis JPA, Hemkens LG. Recruitment and Results Reporting of COVID-19 Randomized Clinical Trials Registered in the First 100 Days of the Pandemic. JAMA Netw Open. 2021;4(3):e210330. Published 2021 Mar 1. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.0330 Janiaud P, Axfors C, Van't Hooft J, et al. The worldwide clinical trial research response to the COVID-19 pandemic - the first 100 days. F1000Res. 2020 Oct 2;9:1193. doi: 10.12688/f1000research.26707.2. PMID: 33082937; PMCID: PMC7539080.
