Under det akademiska året 2020–2021 var jag verksam som doktorand vid institutionen för Comparative Literature vid New York University. Stipendiet från Sverige-Amerika Stiftelsen användes för att finansiera denna period av mitt PhD-program vid samma universitet och institution, vilket jag fullbordar under det nuvarande akademiska året.
Doktorandstudier i Comparative Literature vid New York University
I och med att New York University (NYU) likt de flesta amerikanska universitet under denna tidsperiod höll stängt på grund av pandemirestriktioner, arbetade jag uteslutande i min lägenhet i Brooklyn. Jag kunde heller inte genomföra några av mina planerade resor inom USA för arkivforskning eller resa mellan USA och andra länder (Sverige inkluderat). Jag kunde dock delta digitalt i aktiviteter med andra doktorander samt regelbundna möten med min handledare och andra forskare på ett sätt som inte hade varit möjligt om jag befunnit mig i Sverige. Jag hade även tillgång till universitetets generösa biblioteksresurser genom dess hemleveranstjänst. Min stipendietid präglades dock i stor utsträckning av pandemirestriktionerna som rådde i USA.
Eftersom jag var aktiv som doktorand vid NYU under ett flertal år före min stipendieperiod kan jag ändå bedöma studie- och forskningsmiljön under mer normala omständigheter.
NYU är i min mening en nästan ojämförbart intressant akademisk miljö för studier inom humaniora, framförallt områden som kontinental och analytisk filosofi, språk- och litteraturvetenskap och idéhistoria. Miljön präglas av en mycket hög akademisk nivå och ett högt arbetstempo. Varje termin erbjuds ett intensivt program av konferenser och seminarier gästade av framstående forskare från andra universitet. När en ledig position utlyses är finalisterna uteslutande mycket erkända och framstående forskare, ofta med en viss ”kändisstatus”. Man har vid NYU därför en känsla av att vara vid händelsernas centrum. Handledare och andra professorer är tillmötesgående och engagerade i doktoranders arbete och karriärer. Det finns många samarbeten och utbyten mellan doktorander – åtminstone för den som uppsöker dem. En mer kritisk och subjektiv anmärkning är att det stora fokus som finns på akademisk prestige på NYU ibland kan ha en viss alienerande effekt för den som bedriver mer specialiserade forskarstudier. Den starka betoningen på akademiska trender och personers berömdhet, både potentiell och verklig, får ibland företräde framför förvärvandet av djupa och specifika kunskaper. För svenska doktorander i humaniora, vars forskning i högre grad än på NYU legitimeras genom att den ska fylla en lucka i litteraturen, tror jag därför att en tid vid NYU visserligen kan vara mycket inspirerande och lärorik men också leda till ett visst ifrågasättande av den egna forskningspraktiken, på gott och ont.
Överlag präglas studier, undervisning och forskning vid NYU i någon mån av de ofta krävande ekonomiska och sociala förhållanden som dikterar vardagen i en stad som New York. Min uppskattning är att vissa av de sociala aspekterna man ofta förknippar med det amerikanska universitetslivet är något mindre tydliga vid NYU än vid likvärdiga akademiska miljöer i en mer traditionell amerikansk campusmiljö. Det går kanske att säga att det akademiska livet vid NYU är en hybridform mellan det svenska universitetets öppna men mycket anonyma gemenskap och det amerikanska universitetets exklusiva men mycket socialt sammanhållna gemenskap. Under stipendieåret har jag dock fått många fina upplevelser som visserligen förutsatte mitt akademiska arbete men inte enbart handlade om det. Till exempel vandrade jag och min handledare Mark Sanders en vacker majdag i Catskillbergen under samtal om våra respektive arbeten och annat. Det var en dag jag aldrig kommer att glömma och den hade inte varit möjlig om det inte vore för mitt stipendium från Stiftelsen.
Den som bedriver forskning eller studier vid New York University måste räkna med mycket höga kostnader för att uppnå den levnadsstandard de är vana vid i Sverige, vilket för doktorander inte är möjligt utan personlig förmögenhet. Jag och samtliga mina kollegor bland universitets doktorander bor där mycket trångt och långt från campus, alltid i delade lägenheter i rum på ca 10–15 kvadratmeter vilka kan kosta upp mot 13 000 kronor per månad. Dessa och andra liknande omständigheter kan i min erfarenhet ge den sociala stämningen bland universitetets doktorander i humaniora en lite pessimistisk ton. Ibland tar detta dock en mer konstruktiv form som kan ge tillfälle till engagemang och gemenskap, som till exempel när universitetets doktorander under pandemins början organiserade sig och krävde förlängd finansiering och annan hjälp från universitetet – ett krav som i viss mån beviljades.
På grund av pandemirestriktionerna som gällde under min stipendietid är det svårt att säga att mina förväntningar helt och hållet uppfylldes. Jag hade som alla andra förväntat mig något annat än vad som blev. I allmänhet kan jag dock starkt rekommendera NYU för andra svenskar i mitt område. Jag skulle dock betona de höga kostnaderna och den låga levnadsstandarden i New York, samt den ovan antydda skillnaden mellan amerikansk och svensk humanioraforskning, vilken jag tror är tydligare på NYU än på en del mer konservativa, eller traditionella, amerikanska elituniversitet.
Stipendiebeloppet jag erhöll användes för att täcka levnadskostnader i New York under stipendieperioden. Beloppet har gjort det möjligt för mig att disputera i år.
Forskning
Min forskning under stipendietiden har bland annat lett till en vetenskaplig publikation på svenska som utkommer i år. En kort beskrivning av min avhandling följer nedan.
Min avhandling, Writing the Social: The Emergence of a Political Concept in the Works of Gunnar Myrdal and his Interlocutors, undersöker och omvärderar den svenska socialdemokratiska reformatorn och samhällsvetaren Gunnar Myrdals skrifter. Den jämför Myrdals teoretiska och samhällsvetenskapliga arbeten med skrifter av författare som delade hans intressen, så som arbetarförfattaren Moa Martinson, den afroamerikanska författaren Ann Petry och den afroamerikanska författaren W. E. B Du Bois, samt skrifter av de som var hans interlokutörer, så som Alva Myrdal, den afroamerikanska romanförfattaren Richard Wright och den indiska journalisten Kusum Nair.
Min avhandling är framförallt en historia om begreppet ”det sociala” som det framträder i Myrdals skrifter. I Myrdals tidigaste teoretiska kritik av liberal och marxistisk samhällsteori från trettiotalet finner jag framkomsten av en ny mening av begreppet ”det sociala”, en mening som jag argumenterar är unik för nittonhundratalets socialdemokratiska politiska och teoretiska paradigm. Sammanfattningsvis argumenterar jag att detta begrepp, ”det sociala”, i Myrdals skrifter har betydelsen av en obegränsad domän för politiska handlingar, eller mer specifikt uttryckt: inducerade förändringar av mänskliga känslor, värderingar och beteenden. Vidare argumenterar jag att begreppet ”det sociala” får denna nya betydelse i Myrdals skrifter enbart genom en oavbruten kritik av varje form av teori som skulle kunna hävda att den avgränsar sådana politiska handlingar ”naturligt,” oavsett om det är en liberal teori om rättigheter, frihandel och individualism, en marxistisk teori om historiematerialism och revolution, eller en rasistisk teori om ras.
Min avhandling demonstrerar att detta specifika begrepp, ”det sociala”, bestämmer Myrdals praktiska analyser genom nittonhundratalet: av svenska välfärdsreformer under trettiotalet, av rasrelationer och välfärdsreformer i USA under fyrtiotalet, av utveckling i den postkoloniala världen från och med femtiotalet, liksom hans omvärderingar av dessa frågor sammantagna mellan sextio och åttiotalet. Mitt specifika argument här är att dessa analyser i viss mån är omformuleringar av den svenska välfärdsstatens teoretiska projekt som ett globalt politiskt och teoretiskt paradigm och att dessa omformuleringar i nya kontexter i viss mån var försök att reda ut kvardröjande motsägelser i detta teoretiska projekt.
I slutändan är syftet med min avhandling att erbjuda en genealogi (i meningen framkomsthistoria) av de dödlägen i de samtida svenska debatter om ”integration” som följt utvecklingen mot en etniskt diversifierad befolkning. Sammanfattningsvis demonstrerar min avhandling hur en socialdemokratisk auktorisering av en omfördelande jämlikhetspolitik kan stå i konflikt med begrepp som ”social rättvisa” och ”frihet” som definierar samtida debatter om etnicitet, ras och integration. Mitt argument här är begränsat till Sverige men med antagandet att det även är relevant för den västerländska välfärdsstaten i allmänhet och globala utvecklingsdiskurser.
Genom att betrakta denna kontinuitet hos ett specifikt begrepp om ”det sociala” mellan Myrdals tidiga socialdemokratiska kritik av liberal och marxistisk samhällsteori och hans globala analyser av rasrelationer och utveckling från ett jämförande perspektiv, bidrar min avhandling med en kritisk beskrivning av den svenska socialdemokratins idéhistoria som hittills saknats.
Mitt stipendium från Sverige-Amerika Stiftelsen för att arbeta vidare på detta projekt vid NYU har möjliggjort den fördjupande forskning och eftertanke som ligger bakom dessa tankar och slutsatser. I det fall jag publicerar resultaten av mitt arbete kommer jag att tacka Stiftelsen för det stöd jag erhållit.
