Hanna Erixon Aalto

”Det projekt jag bedrev under min vistelse hade till syfte att utforska om och hur designbaserade och tvärsektoriella metoder kan vara en nyckel för mer inkluderande och framtidsorienterade sätt att ta sig an några av de komplexa utmaningar som våra städer runt om i världen idag står inför.”

 

Under 2021/2022 har jag gjort en postdok i Los Angeles vid cityLAB, Department of Architecture and Urban Design, UCLA hos professor Dana Cuff som delvis finansierades av Sverige Amerika Stiftelsen. cityLAB utgör en experimentell tankesmedja och ett multidisciplinärt centrum som är känt för sin tvärvetenskaplig designforskning och ett gränsöverskridande engagemang med intressenter från samhället, akademin och olika myndigheter från både kommunal och regional nivå.

Postdokprojektet i korthet

Det projekt jag bedrev under min vistelse hade till syfte att utforska om och hur designbaserade och tvärsektoriella metoder kan vara en nyckel för mer inkluderande och framtidsorienterade sätt att ta sig an några av de komplexa utmaningar som våra städer runt om i världen idag står inför. Utmaningarna är många och visar sig i form av till exempel ökad social segregation, brist på bostäder och hemlöshet, fragmenterade ekologiska livsmiljöer, förlust av biologisk mångfald och allvarliga globala klimatförändringar som påverkar våra städer. Större, tätare städer, i kombination med miljö- och klimatkrisen, kräver ett förändrat synsätt på stadsplanering. Från en tidigare syn på staden som ett relativt avgränsat territorium, kontrasterat ”naturen”, ser vi idag ett växande behov av att utveckla stadsbyggnadsstrategier som kan integrera naturbaserade lösningar och stödja sektorsövergripande metoder. Under de senaste decennierna har det funnits en växande medvetenhet över världen att dessa mångfacetterade och sammanhängande sociala, miljömässiga och ekonomiska problem som vi för närvarande står inför, är för omfattande och för komplexa för att hantera enbart genom konventionella metoder, och att det finns ett stort behov av att utforska mer tvärsektoriella, innovativa och framtidsorienterade sätt att lösa problem. En sådan framväxande form av samskapande är just ”Design Labs” – en slags plattformar där aktörer från forskning, näringsliv och civilsamhället möts för att utforska möjliga lösningar genom ”design thinking”. Idag tillgängliggörs dock sällan kunskap som genereras inom varje enskilt labb och kritisk analys och jämförande studier över den kunskapsproduktion dessa står för har saknats.

Som ett led i att adressera detta kunskapsglapp har jag under min postdokvistelse dels arbetat med en översikt och analys av Design Labs som ett kunskapsgenererande fenomen mer brett och dels gjort en djupdykning i tre olika initiativ där tvärsektoriella, kollaborativa, och designbaserade angreppssätt har tillämpats för att hantera en komplex stadsbyggnadsutmaning som kan beskrivas i termer av ”kris”: klimatkris (Resilient by Design Challenge, San Francisco), miljökris (Ecological Design Lab, Toronto) och bostadskris/hemlöshet (cityLAB, Los Angeles). Arbetet har drivits av en serie intervjuer samt seminarier, litteraturöversikter, inläsning av material (så som planer, texter, policy arbeten) och platsbesök. I ljuset av detta har det varit en ovärderlig möjlighet att få samarbeta tätt med, och verka inom, cityLAB som är ett av de mest ikoniska Design labben och som har utarbetat en bred repertoar av metoder där designinnovationer och prototyper kommer in tidigt i processen som ett sätt att utforska lösningar.

kartläggning citylab
Bild 1. En tidig kartläggning jag gjorde i början av postdokvistelsen av hur cityLABs olika initiativ förhåller sig till varandra och hur temat kring bostäder och hemlöshet involverar olika discipliner och skär igenom olika skalor – från 1:1 prototyper av alternativa boendeformer till policy dokument som har förändrat förutsättningar för miljontals innevånare i Los Angeles. Forskning, undervisning och praktik informerar varandra och verktyg så som prototyper, handböcker, scenarios, utställningar och tävlingar driver verksamheten framåt.

 

Den direkta nyttan med projektet utgörs av teori- och metodutveckling kring vad som gör transdisciplinära samskapandeprocesser i urbana förändringsprojekt mer elle mindre framgångsrika. Studien har därmed potential att guida framtid stadsbyggnadsprojekt att bygga resiliens mot negativ påverkan i städer vilket främjar långsiktiga sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster. Genom vad jag har kommit att kalla ”urban design thinking” (UDT) möjliggörs samverkansprocesser som skär tvärs igenom discipliner och sektorer och som till skillnad mot koncensusplanering, inkluderar möjligheter och identifierar potential. UDT har även potential att öppna upp för att synliggöra normer, förutfattade meningar och invanda roller inom planering. I exempelvis Resilient by Design Challenge kunde detta handla om att göra ofta ”osynliga” effekter av klimatförändringar läsbara för en bredare allmänhet. I cityLABs arbete har det handlat mycket om att utmana stigmat kring hemslöhet och exemplifiera med konkreta lösningar som är värdiga. Alla tre initiativen skär också på ett intressant sätt tvärs skalor. Exempel från fallstudierna visar hur 1:1 prototyper kan demonstrera alternativa boendeformer i Los Angeles eller nytänkande förhållningssätt kring skötsel i den privata trädgården i Toronto som sedan i sin tur leder till nydanande policy arbete som skapar förändringar på en strukturell nivå.

 

Om UCLA och vistelsen i stort

UCLA är ett otroligt fint och grönt campus med väl utvecklade resurser för att ta emot gästforskare. Vid sidan av mitt postdokprojekt lärde jag mig mycket om hur driften av ett designlabboratorium kan gå till och hur gränssnittet mellan forskning, undervisning och praktik kan skapa synergier.

hannaeaaerixonaalto

citylab
Bild 2-4. cityLAB jobbar också mycket utåtriktat med frekventa seminarier, utställningar och events som jag deltog i, vilket skapar synlighet och främjar diskussion.

 

Den svåraste utmaningen i LA som jag skulle råda framtida stipendiater att ha framförhållning med är boende där kostnaderna generellt är mycket höga, särskilt om man värdesätter närhet till UCLA. Här kan jag verkligen rekommendera site sabbaticalhomes.com och även att gå med i grupper på facebook så som ”svenskar i LA” där vi fick mycket tips och stöd. En sak jag verkligen uppskattar med Los Angeles är stadens placering i gränssnit mellan hav, berg, öken, och skog vilket skapar närhet till så många olika typer av landskap att uppleva, både inom staden och straxt utanför. Till skillnad mot städer som till exempel New York är stadsväven dock så utspridd så det bygger mer på att man har en förkännedom om platser man vill besöka och tillgång till bil underlättar. Jag och min familj gjorde flera fina resor under vistelsen, både dagsutflykter under helger och lite längre utflykter under lov. Death Valley och Seqouia National Park är två platser jag verkligen kan rekommendera.

 

Stort tack till Sverige-Amerika Stiftelsen

Jag är otroligt tacksam för Sverige-Amerika Stiftelsens stöd till min postdokvistelse vid UCLA och vill rikta ett särskilt varmt tack till Roland Nilssons stipendiefond. Min postdokvistelse cityLAB har överträffat mina förväntningar och utgjort en intensiv och mycket lärorik period som givit mig kontakter för livet. Ett stort tack också till Anna Rosvall Stuart och Hilda Blomqvist för deras ovärderliga stöd och omtanke i den komplicerade processen att söka visum under pandemi.

Tack Sverige-Amerika Stiftelsen för denna unika möjlighet!
/Hanna

 

Hanna Erixon Aalto
Filosofie doktor, Arkitektur och stadsbyggnad
Kungliga Tekniska Högskolan
Dela...