– Det var en intellektuell upptäcktsresa. Jag fick ta del av nya rön, metoder och resultat som ännu inte hade kommit till Europa. Och inte minst: Jag fick en amerikansk doktorsexamen.
Så beskriver Lars Jonung – mångmeriterad professor i nationalekonomi – stipendieåren 1969-71 i USA.
Han var inne på andra året på doktorandprogrammet i Lund när han tack vare pengar från hemmauniversitetet fick chansen att studera ett år vid UCLA i Los Angeles, Kalifornien. Och ett år blev två när han dessutom fick ett stipendium från Sverige-Amerika Stiftelsen.
Resultatet blev något för en dåtida svensk akademiker så ovanligt som en amerikansk doktorsexamen, en PhD. (Diplomet undertecknades för övrigt av Ronald Reagan som då var guvernör i Kalifornien).
– Jag haft stor nytta av det i hela mitt yrkesverksamma liv. Det lade grunden för min akademiska karriär. En amerikansk PhD är en dörröppnare överallt. Och UCLA hade ett av USA:s bästa doktorandprogram i nationalekonomi, säger han.
– Det var en positiv kulturchock att komma till UCLA från det mycket mer gammaldags Lunds universitet. Jag lärde mig att studera på amerikanska. Det var proffsigt, bredare och djupare, högre tempo. Man var tvungen att plugga betydligt hårdare.
Skillnaderna mellan svensk och amerikansk utbildning var större då än idag, konstaterar Lars Jonung. Sverige och övriga Europa har lärt av och närmat sig USA.
– Svenska utbildningar står sig väl internationellt. Men vi kan ändå inte mäta oss med toppuniversitet som MIT, Harvard och Berkeley. Vi ligger nära. Men vi har inte samma bredd och djup.
– Det gäller framför allt doktors- och post-doc. utbildningen. USA har en enorm fördel av sin högklassiga högre utbildning.
Lars Jonung var ingen nykomling i USA när han reste dit som stipendiat. Han hade tidigare tillbringat ett år i Mellanvästern som utbytesstudent under gymnasietiden.
– Det gav mersmak. Jag mötte den amerikanska kulturen redan då.
Men mycket var ändå nytt i Los Angeles.
– Kalifornien är inte Mellanvästern.
Lars Jonung har återvänt till USA ungefär vart tredje år, även som pensionär. Han har undervisat vid University of Virginia, University of Oregon och Harvard och har bevistat rader av ekonomkonferenser. Och kontaktnätet från stipendietiden har behållits och vuxit.
– Jag arbetade i EU-kommissionen i Bryssel i 10 år tillsammans med ekonomer från hela Europa. Och de flesta hade studerat vid amerikanska universitet. Vi hade en gemensam referensram. Det förenklade. Det var bara att börja jobba, säger Lars Jonung som har ett råd till dagens unga akademiker som siktar på att söka sig till amerikanska universitet:
– Det är ett privilegium att få studera i USA. Men läs på inför resan om amerikansk historia, kultur och samhällsliv. Då får ni mycket mer ut av er tid där, oavsett vilket ämne ni studerar.