Det amerikanska studiesystemet
Vad finns det för utbildningar?
En amerikansk utbildning är uppdelad på två nivåer: Undergraduate-nivå och Graduate-nivå vilket inkluderar doktorsstudier.
I den här guiden används termer på både engelska och svenska för enkelhetens skull. Observera att när det refereras till ”College” så menas både College och universitet på Undergraduate-nivå. Skillnaden på termerna ”College” och ”University” är att på College kan man endast studera fyra år och ta en kandidatexamen medan på ett University kan man ta både en kandidatexamen och en master, samt bedriva forskarstudier.
| Examen | Utbildningslängd | Nivå |
| Associate Degree | 2 år | Undergraduate |
| Bachelor’s Degree | 4 år | Undergraduate |
| Master’s Degree | 1-3 års påbyggnad på Bachelor | Graduate |
| Doctoral Degree | Minst 4 års forskarstudier efter Bachelor | Graduate |
Sverige-Amerika Stiftelsen presenterar här en guide för dig som vill studera till en kandidatexamen, alltså Undergraduate-nivå på College i USA:
Det första steget är att identifiera vilken typ av utbildning du är ute efter. Fyra års studier vid ett amerikanskt lärosäte (College/University) resulterar i en Bachelor’s Degree, vilket motsvarar en svensk kandidatexamen. Det går även att läsa två år och ta en s.k. Associate’s Degree. Den motsvarar ungefär en halv Bachelor’s Degree och har ingen svensk motsvarighet.
Är målet med dina studier i USA att bara läsa i ett år för att bättra på dina kunskaper i engelska finns det ett flertal organisationer som hjälper studenter med detta. Ofta sker detta på ett Community College som är ett alternativ för de som inte kommit in på sin önskade skola. På ett Community College läser man max två år för att sedan flytta över till ett annat College eller universitet. Det går att ansöka direkt till ett vanligt College för ettårsstudier, men de flesta skolor ger inte ut stipendier för elever som endast planerar att studera ett år.
Här finner du en länk till organisationer för dig som är intresserad av att endast studera ett år: http://allastudier.se/skolor/i/nordamerika/usa/
Förkunskapskrav för kandidatstudier vid en högskola eller ett universitet i USA varierar, men om du har en gymnasieexamen så har du i regel behörighet.
När du gör en ansökan till USA så söker du för att komma in på ett lärosäte och inte på ett program eller en kurs. Först när du har blivit accepterad väljer du inriktning. Det ämne du väljer att ta en examen i blir din Major. Ofta behöver du inte välja vilket ämne du vill ta examen i första året, då många skolor kräver att man läser kurser utanför sin Major. En typ av utbildning som vissa skolor erbjuder är en s.k. Liberal Arts-Degree där man läser många kurser utanför sin Major med målet att få en bredare utbildning. På en sådan utbildning väljer du själv din läroplan och har större friheter att studera många olika ämnen. Vissa lärosäten erbjuder även att en examen tas i flera ämnen, Double Major eller Triple Major, men det är vanligare att man istället proklamerar en s.k. Minor i ett annat ämne än sitt huvudämne. En skillnad mot en svensk utbildning är att man i USA, generellt, har fler möjligheter att skräddarsy sin utbildning. Läsåret i USA är oftast uppdelat på två terminer men en del skolor använder sig istället av ett system med tre kortare terminer, då läser man fler kurser men kurserna är mindre.
Observera att utbildningar som läkar-, tandläkar-, veterinär- eller juristutbildningen skiljer sig mycket från svenska program. Läser du något av de programmen i USA kan du inte praktisera i Sverige då utbildningarna skiljer sig mycket från de respektive svenska utbildningarna. I USA läser man dessa utbildningar efter sin Undergraduate vid en Graduate School (master- och doktorandutbildningar). Det är emellertid möjligt att läsa program som Pre-Medecine eller Pre-Law under sin Undergraduate, vilket är förberedande program inför Medical School respektive Law School.
Hitta ditt lärosäte
Det finns över fyra tusen Colleges och universitet i USA. Nedan finner du länkar till två sökmotorer för alla skolor där du kan sortera efter storlek, plats och kostnad för att hitta den skola som passar dig. Du kan exempelvis söka efter skolor i New York som erbjuder journalistik och som inte har fler än tio tusen elever.
En del colleges och universitet är delstatliga och resten är privata. De delstatliga har ofta lägre kostnad för de som bor i delstaten ”In-state tuition.” Denna kostnad är som sagt bara för amerikaner som bor i delstaten så för dig som svensk/internationell student gäller ”Out-of-state tuition.”
Några av de främsta skolorna som rankas bland de mest prestigefulla i landet är en grupp privata universitet som tillsammans kallas ”Ivy League”. Där ingår: Harvard, Yale, Columbia, Brown, Cornell, Dartmouth, University of Pennsylvania och Princeton.
Det finns ingen officiell myndighet i USA som mäter kvalitén på skolor men det finns ett flertal organisationer som rankar skolor, med liknande resultat. Resultatet grundas på kriterier som studieresultat, lärartäthet och forskarresurser. Observera att det även finns rankingar för olika typer av skolor. Är du exempelvis intresserad av en ”Liberal Arts-degree” finns det en ranking enbart för skolor med sådant program.
”It doesn’t really matter where you go. It matters how you do it.”
Skolor med högre ranking är inte nödvändigtvis de bästa för dig. En del skolor är bättre inom olika ämnen. Det finns rankingar enbart för specifika ämnesområden, du kan till exempel se vilken skola som är bäst för dig som vill studera Filosofi eller Fysik. Nedan finner du en länk till US News Education:
https://www.usnews.com/education
För dig som är idrottare
Framgångar inom idrott kan hjälpa din ansökan. Stora universitet i både USA och Kanada, men även en del mindre skolor, ger ut Scholarships (stipendier) till elever som är duktiga på en viss idrott. Även om den skola du ansöker till inte ger ut Scholarships kan det ändå vara till stor hjälp för din ansökan om du utövar någon idrott. De flesta Colleges är med, och tävlar, i en liga som kallas National Collegiate Athletic Association (NCAA). Den är uppdelad I tre divisioner (DI, DII, DIII). Skolor som är med i Division III, vilket oftast endast är små skolor, ger inte ut sportstipendier men har ändå skollag i många sporter. De skolor som inte är med NCAA är med i andra ligor som t.ex. National Association of Intercollegiate Athletics (NAIA). När du vet vilken skola du vill ansöka till bör du kontakta Coachen (tränaren) för den idrott du utövar för mer information om hur du ansöker om sportstipendium. Detta bör du göra i samband med din ansökan. Oftast kommer du behöva spela in en film som visar dina förmågor inom sporten och ibland kan du även behöva provspela.
För att få reda på vilken liga eller division din skola är med i kan du besöka skolans hemsida och leta dig fram till ”Athletics” eller besöka NCAA och NAIAs hemsidor:
http://www.ncaa.com/
http://www.naia.org/
Det finns även organisationer som hjälper internationella elever över till USA på sportstipendier. Här är två exempel på sådana föreningar: http://www.bluechip.nu/ och https://www.collegescholarshipsusa.com/se.
Observera att ett sportstipendium ofta kommer med vissa åtaganden. Om du har stipendium för en viss idrott förväntas du aktivt delta i den idrotten under din studieperiod.
Ansökningsprocessen
Första steget när du ansöker är att besöka skolans hemsida och gå vidare till ”Admissions.” Där stå det allt du behöver göra för att ansöka till just den skolan. Leta efter ”International Students”. Ansökningsprocessen för dig som är internationell student kan skilja en del från den ansökan som amerikanska elever går igenom. Läs igenom vad du behöver göra som internationell student, det innefattar ofta att skolan kräver en del extra information som exempelvis bevis på engelska kunskaper (mer om det längre ner).
Det är vanligt att Colleges använder sig av ”the Common Application” som är ett ansökningsverktyg där du fyller i all information och sedan via verktyget söker du de skolor du är intresserad av. Denna ansökan behöver du oftast göra även om du är internationell student. Om skolan använder sig av the Common Application hänvisar skolan till den på sin hemsida Notera att då den här delen av ansökan är samma för amerikanska studenter, kan en del frågor kan kännas främmande för dig. Förklaringar för alla delar följer nedan. De Colleges som inte använder sig av den applikationen har ofta en liknande ansökningsprocess. När du använder the Common Application kan du till höger se ett ”Help Center” som kan vara till hjälp när du fyller i alla fält.
Education USA (https://educationusa.state.gov/) tillgodoser ofta en mer omfattande guide till ”The Common Application” om du behöver fler anvisningar.
Sverige-Amerika Stiftelsen hjälper inte till med ansökningar till college i USA och Kanada. Men här finns generell information om hur ansökningsprocessen kan se ut.
Ungefär så här ser processen ut:
- Skapa ett konto och fyll i all basinformation som efterfrågas.
- Fyll i din ”Profile Information” som inkluderar:
- Personal Information
- Address
- Contact Details
- Demographics
- Language
- Citizenship
- Common App Fee Waiver
i. En del skolor kostar att ansöka till men ofta inga stora summor. För att gå vidare och acceptera att det kan tillkomma en viss avgift för att ansöka till de Colleges, kryssa ”Yes”. Om du inte vill/kan betala för en ansökningsavgift, kryssa ”No”. Du kommer sedan få flera val ämnade för att förklara varför du inte kan betala eventuella ansökningsavgifter. De flesta val är bara applicerbara för amerikaner men kryssa i de som känns mest applicerbar för dig.
- Fyll i ”Family Information”: information om dina föräldrar/förmyndare och syskon.
- Fyll i ”Education Information” som inkluderar:
- Current or Most Recent School
i. Din senaste skola (vanligtvis gymnasium) och när du är klar med din gymnasieutbildning.
ii. Din klassföreståndare/lärare med kontaktinformation. Viktigt att denna är någon som skolan kan kontakta, som kan rekommendera dig och som kan skriva ett entusiastiskt rekommendationsbrev
- Other Schools
i. Skolor som du gått på innan ditt gymnasium. Hittar du inte skolan i sökfönstret, tryck på ”I don’t see my school on this list” och fyll informationen som efterfrågas.
- Community-Based Organisations
i. Har du fått hjälp av några organisationer i din ansökan? Oftast bara applicerbar för amerikanska elever. Har du använt dig av någon svensk organisation, välj ”Other” i droppfönstret.
- Education Interruption
i. Anger om du tagit någon paus i dina studier under din gymnasieutbildning.
- Colleges and Universities
i. Anger om du tagit någon högskolekurs under din gymnasieperiod. Kan vara onlinekurs eller universitetskurs via ditt gymnasium. En del Colleges tillåter elever att översätta (överföra) kurser från andra länder för att tillgodoräkna sig dem i sin Bachelor’s Degree om dem är på tillräckligt avancerad nivå.
- Grades
i. Class Rank Reporting
- Ej applicerbar för dig som svensk elev, välj ”None”.
ii. Graduating Class Size
- Antal elever i din klass
iii. GPA/GPA Scale
- GPA betyder ”Grade Point Average” och är ditt betygssnitt. Som svensk elev anger du 20 som GPA-Scale och sedan anger du ditt betygssnitt under GPA. I Sverige innebär betyget ”A” i alla ämnen ett betygssnitt på 20. Bortse från ev. meritpoäng här. Se ”Honors”
iv. GPA Weighting
- Ange: ”Unweighted” (betyder att alla kurser har lika stor vikt när ditt betygssnitt räknas ut.)
v. Current Year Courses
- Här skriver du namnen på samtliga kurser du läser på gymnasiet i år. Om du har tagit studenten anger du vilka kurser du läste sista året på gymnasiet. Skriv kursens titel på engelska och nivånummer, t.ex. “Swedish 2”. Engelska översättningar för alla svenska gymnasiekurser hittar du på Skolverkets hemsida.
- Ofta kan din studievägledare ge dig ett betygsutdrag på engelska med namnen på alla kurser du läst på gymnasiet.
- ”Course Schedule” anger om du läser kursen under ett år, ett halvår eller en tredjedels år.
- ”Course Levels” är inte applicerbart, lämna blank.
vi. Honors
- Här skriver du om alla akademiska utmärkelser du erhållit från årskurs 9 och framåt. Du anger också om utmärkelsen var på skol-, regional, nationell eller internationell nivå. Förslagsvis tar du här upp ev. meritpoäng. Många svenska elever oroas över att de inte erhållit tillräckligt med akademiska utmärkelser. Kulturen och traditionen kring akademiska utmärkelser skiljer sig stort mellan amerikanska High-Schools och svenska gymnasieskolor. I USA tävlas det jämt och ständigt i skolan: från stavningstävlingar till utmärkelser för “Best Science Project”. I Sverige är det ovanligt med tävlingar i skolsammanhang, och därför är det naturligt att du har en kortare meritlista än om du hade läst på High-School i USA. Därför gäller det att vara lite kreativ när du funderar kring dina akademiska utmärkelser, fråga gärna din studievägledare.
- Testing
- Test taken.
i. Här frågar de om du kommer att skicka in resultat för tester. De vanligaste är SAT/ACT, de är s.k. ”Standardized Tests” och liknar ”Högskoleprovet”. Alla skolor begär inte att elever tar dessa tester men mer prestigefyllda universitet efterfrågar oftast resultat från ett av dem. Även om det inte efterfrågas kan ett bra resultat på något av testerna vara till hjälp för din ansökan. Läs på skolans hemsida under ”Admissions” om de kräver att du har tagit SAT eller ACT. Ett annat vanligt test för internationelle elever är TOEFL-testet som testar dina kunskaper i engelska. En del skolor kräver att du som internationell student tar detta test. Kolla på skolans hemsida och maila skolans ”Admissions office” om du har några frågor. Se till att du bokar tid för provtagande i god tid, länkar till proverna finns på nästa sida.
- International Applicants
i. Ej applicerbar för dig som svensk, välj ”No”
- Activities
- Lista alla dina relevanta aktiviteter. Det kan vara idrotter, musik, teater eller om du haft något extrajobb under din gymnasietid.
- Writing
- Personal Essay
i. Välj ett utav ämnena att skriva om. Uppsatsen skall vara mellan 250-650 ord. För tips om hur du skriver en bra personal essay.
- Diciplinary History
i. Här efterfrågas om du vid något tillfälle blivit avstängd från dina studier eller om du har något straffregister.
- Additional Information
i. Här efterfrågas om du har något mer att tillägga till din ansökan i helhet. Om du inte kommer på något att skriva, lämna blank.
Nu är det dags att börja söka Colleges via applikationen. Tryck på ”College Search” och sök på de skolor du vill ansöka till. När du hittat din skola, kan du se vad mer du behöver göra via the Common Application. Skolor har olika krav på vad du behöver komplettera med via sökverktyget. Exakt vad du behöver göra står på skolans hemsida under ”Admissions.” Har du frågor om vad specifika Colleges efterfrågar, kontakta skolans Admission’s Office. En del skolor efterfrågar inte något mer medan andra gör det. Exempel på vad mer du kan behöva göra är en extra ”Personal Essay” som riktar sig mer till varför du vill studera vid just den skolan. Du kan också behöva boka en intervju med en representant från skolan. De kan även fråga efter om du planerar att ansöka om Financial Aid: finansiell hjälp. Observera att Financial Aid inte är samma som Scholarships. Financial Aid ges ut efter behov, om du inte har tillräckliga ekonomiska medel för att betala för dina studier, medan Scholarships grundas på meriter. Om det inte frågas efter på Common Application kan du läsa på skolans hemsida om hur du söker Financial Aid eller Scholarships. När du är klar och har ansökt via applikationen, besök skolans hemsida och läs noga vad mer du behöver göra för att bli klar med din ansökan och kontakta skolans Admission’s Office för frågor. Var noga med att se till att du ansöker före sista ansökningsdatum och att du skickar in allt som efterfrågas. Du kommer vid något tillfälle att behöva skicka in dina gymnasiebetyg. Din studievägledare bör kunna ge dig ett betygsutdrag på engelska. Om inte, finns en tjänst för översättning av betygen:
http://www.native-translator.se/professionella-oeversaettningar/oeversaettning-gymnasiebetyg.html
Finansiera dina studier
Medan du väntar på besked från de Colleges du har sökt till kan det vara läge att förbereda hur du tänker finansiera dina studier. När du blivit antagen kan du söka Scholarships (stipendier) direkt från skolan som ges ut till elever med goda studie- eller testresultat men det finns också många andra typer av Scholarships som ges ut för andra meriter som t.ex. debatt, sport konst eller uppsatstävlingar. Undersök vilka Scholarships som ditt College ger ut på skolans hemsida. Financial Aid söker du oftast samtidigt, som en del av din ansökan och besked brukar ges i samband med ditt ansökningsbesked.
Du kan även söka studiebidrag och studielån för utomlandsstudier på CSN:s hemsida: http://www.csn.se/utomlands
OBS! Sverige-Amerika Stiftelsen har inga kontantstipendier för Undergraduate-studier.
Visum
USA
Ansökan om studentvisum görs på USA:s ambassad i Stockholm efter det att du fått besked om att du antagits på en utbildning. Du får information från mottagande lärosäte, som ligger till grund för viseringen. Var ute i god tid då det är många som ansöker om visum, framförallt i juli och augusti inför kursstarter till hösten. Du kommer sedan att gå på en intervju på ambassaden där du behöver ha med dig olika dokument, vänligen besök ambassadens hemsida för att se vad du behöver.
Kanada
För att studera i Kanada behövs ett Study permit. Vänligen besök den kanadensiska ambassadens hemsida för att läsa mer om hur du skaffar ett visum till Kanada.