Den amerikanska forskningsmiljön har präglats av ett nära samspel mellan grundläggande mekanistisk forskning och klinisk kardiologi, med regelbundna vetenskapliga möten, tvärdisciplinära samarbeten och tillgång till teknisk infrastruktur och datamaterial av en omfattning som är svår att uppnå i andra miljöer.
Mona Ahmed, stipendiat 2021-2022 och 2024-2025.
Postdoktoral forskare i kardiovaskulär medicin vid Brigham and Women’s Hospital och Harvard Medical School i Boston, MA, USA.
Forskning med fokus på avancerad kardiovaskulär avbildning och biomekanisk analys av blodflöde i kranskärlen, med målet att förbättra riskstratifiering och förebygga hjärtinfarkt.
Min stipendievistelse i USA har genomförts i Boston, där jag varit verksam som postdoktoral forskare vid Brigham and Women’s Hospital och Harvard Medical School. Forskningsmiljön är internationellt ledande inom avancerad kardiovaskulär avbildning och vaskulär patobiologi och är ett av mycket få centra i världen där biomekaniska blodflödesprofiler i kranskärlen analyseras med högupplöst computational fluid dynamics och integreras med kliniska utfall. Att få verka i denna miljö har varit avgörande för min vetenskapliga utveckling och hade inte varit möjligt utan stipendiet från Sverige-Amerika Stiftelsen.
Under vistelsen har jag haft möjlighet att arbeta nära världsledande forskare och kliniker inom kranskärlssjukdom samt att leda flera forskningsprojekt med fokus på hur lokala biomekaniska blodflödesmönster, i kombination med plackets struktur och sammansättning, kan förbättra riskstratifiering bortom traditionella stenosbaserade mått. Arbetet har omfattat avancerad analys av både invasiv och icke-invasiv bilddata, inklusive optisk koherenstomografi, intravaskulärt ultraljud och datortomografi av kranskärlen, samt utveckling och tillämpning av AI- och maskininlärningsbaserade modeller för plackanalys och riskprediktion inom ramen för standardiserade core-lab-arbetsflöden i stora internationella kohorter.
Den amerikanska forskningsmiljön har präglats av ett nära samspel mellan grundläggande mekanistisk forskning och klinisk kardiologi, med regelbundna vetenskapliga möten, tvärdisciplinära samarbeten och tillgång till teknisk infrastruktur och datamaterial av en omfattning som är svår att uppnå i andra miljöer. Vistelsen har resulterat i flera vetenskapliga publikationer i internationella tidskrifter och har lagt grunden för en självständig forskningslinje som jag nu etablerar vidare i Sverige, med tydlig klinisk relevans och långsiktig potential för fortsatt internationellt samarbete.
Utöver de vetenskapliga vinsterna har vistelsen i USA även varit betydelsefull på ett personligt plan. Jag flyttade till en förort utanför Boston och etablerade ett vardagsliv i den nordamerikanska kontexten. Vistelsen sammanföll med flera stora livshändelser; jag gifte mig och blev mamma för första gången under tiden i USA, samtidigt som jag kombinerade ett intensivt forskningsarbete med studier på Master of Public Health-programmet vid Harvard T.H. Chan School of Public Health. Att förena familjeliv, forskning och vidareutbildning i en ny miljö har varit krävande men mycket utvecklande och har stärkt både min självständighet och min långsiktiga internationella förankring som klinisk forskare.
Sammanfattningsvis har stipendievistelsen i USA varit av avgörande betydelse för min professionella och personliga utveckling. Den har gett mig tillgång till unik expertis, tekniska resurser och internationella nätverk samt möjliggjort ett fördjupat kunskapsutbyte mellan Sverige och USA på högsta akademiska nivå. Erfarenheterna från Boston utgör en central grund för min fortsatta karriär och självständiga forskningslinje.