Daniel Sorobetea

Att flytta utomlands helt själv, till en plats där man inte känner en enda person, är inte lätt. Folk tenderar dock att ångra sånt som de inte gjort. Efter min disputation var det därför en självklarhet för mig att lämna den svenska bubblan och fortsätta mina studier i USA. För när det gäller vetenskaplig forskning så är Amerika än idag ”the place to be”. Efter ett antal intervjuer på olika institutioner valde jag att bedriva mina studier vid University of Pennsylvania (UPenn) i Philadelphia. I Sverige känner de flesta till Harvard och Yale, medan färre antagligen har hört talas om UPenn. Universitetet grundades av Benjamin Franklin, och är en del av ”ivy league” som under mycket lång tid har ansetts vara de främsta forskningsinstitutionerna i världen. Prestige åsido, så är anledningen till att jag valde UPenn främst på grund av min handledare, Igor Brodsky, som bedriver innovativ forskning inom mikrobiologi och har ett mycket gott rykte. Jag ville dessutom ha erfarenhet av att bo i en större stad, då jag enbart bott i Lund fram till dess.

Bild1
Staty av Benjamin Franklin

Min upplevelse har varit en berg- och dalbana. De första två åren var en fantastisk period. Allt var nytt och spännande. Sen kom coronaviruspandemin. Just när jag hade skaffat en ny umgängeskrets och forskningen kommit igång på riktigt så stängdes allting ner, inklusive universitetet, och folk undvek varandra. De följande två åren var därför betydligt sämre, speciellt då det inte gick att resa hem och besöka familj. Att fastna i USA på grund av reserestriktioner visade sig dock vara ett fall av tur i oturen. Det gav mig nämligen möjlighet att utforska många olika delar av landet och dess otroligt varierande natur; något som amerikanarna genuint borde skryta om oftare. Så småningom lugnade situationen ner sig och mycket återvände till normalen, men jag tror att alla som åkt utomlands under denna period kan vittna om en lika omskakande upplevelse.

Philadelphia har, ur amerikanskt perspektiv, en lång historia. Självständighetsdeklarationen skrevs under där, och konstitutionen infördes där, vars inflytande på mänskliga rättigheter runt om i världen inte får underskattas. Det finns flera utmärkta muséer att besöka som regelbundet har nya utställningar, och arkitekturen är på många håll bevarad från den tidiga kolonialperioden. Smågator med mindre trafik gör dessutom staden väldigt promenadvänlig, speciellt under våren då körsbärsträden blommar. Matkulturen är mycket varierad, och hyrorna är betydligt billigare än i t.ex. Boston, San Francisco eller New York. Vad många kanske inte vet så var även svenskar på plats i regionen och grundade ”New Sweden” som eventuellt erövrades av holländarna. Svenskarnas inflytande har dock till viss del bevarats med platser som Old Swedes’ church, Swedesboro, Swedesford road m.fl. och idag kan man utforska svenskarnas historia vid American Swedish Historical Museum där de regelbundet har utställningar och det bl.a. firas midsommar.

Bild2
I hjärtat av UPenns campus.

Jag tycker absolut att det är värt att resa till USA för forskning och studier. På de flesta amerikanska universitet har man tillgång till vilka verktyg och resurser man vill. Pengar är sällan ett bekymmer och universiteten stöttar sina forskare på ett helt annat vis än i Sverige. De enda begränsningarna är ens egna idéer, kreativitet och ambition. Jag har under min tid haft möjlighet att interagera med forskare från hela världen som regelbundet besöker universitetet för att ge föreläsningar, och även själv presenterat mitt arbete vid flera konferenser. Självklart så är inte allt perfekt; precis som staden så är universitetet lite ”rough around the edges”, men på det stora hela så är UPenn en utmärkt institution för att bedriva medicinsk forskning.

Mina studier kretsade kring en infektion som orsakas av bakterien Yersinia. Yersinia förekommer runt om i världen, men är vanlig framförallt i Sverige och övriga nordiska länder. Det som gör Yersinia intressant är att bakterien är mycket bra på att manipulera immunförsvaret, vilket leder till att kroppens förmåga att bekämpa infektionen hämmas. Som svar, omringas bakterierna av immunceller istället och det skapas en barriär som kallas granulom, vilket tros skydda kroppen. Granulom bildas under många olika slags infektioner, exempelvis tuberkulos, men vi vet förhållandevis väldigt lite om hur de uppstår och fungerar. Mitt projekt var att studera detta fenomen i tarmvävnad, då det är där Yersinia infekterar kroppen. Mina resultat visar att en typ av immuncell som heter monocyt är nödvändig för bildandet av fungerande granulom. Möss vars immunsystem saknar monocyter klarar således inte av att omringa bakterierna och är mycket känsliga för infektion. Jag har även studerat vilka molekyler som hämmar bakteriernas framfart och upptäckt att ett protein som heter TNF skyddar kroppen, just genom att aktivera monocyter. Mitt mål är att fortsätta med denna forskning i hopp om att utveckla nya vaccin och behandlingar mot farliga infektioner.

Tack till Sverige-Amerika Stiftelsen för att ha stöttat mig och min forskning med J. Sigfrid Edström-stipendiet. Jag vill framförallt tacka Anna Rosvall Stuart och Hilda Blomqvist som har varit otroligt hjälpsamma, speciellt under pandemin då visumförnyelse blev komplicerat. 

 

Daniel Sorobetea

1a september 2022, Philadelphia

 

Dela...