Jag hade glädjen att erhålla Prins Bertils stipendium för att tillbringa ett halvår som gästdoktorand vid statsvetenskapliga institutionen vid University of British Columbia (UBC) i Kanada. Inför vistelsen i Vancouver hade flera kollegor talat mycket väl om såväl staden som sina upplevelser av att gästforska vid ett nordamerikanskt universitet. Jag hade exakt samma erfarenhet. Behållningen var möjligheten att ta intryck av en helt ny forskningsmiljö samt att få bo och verka i ett land som jag undersöker i min egen studie. Dessutom erbjöd delstaten British Columbia en unik balans mellan storstadspuls och storslagen natur. Sammanfattningsvis var tiden i Kanada mycket givande på såväl ett personligt som professionellt plan.
Det var ingen slump att jag sökte mig till just University of British Columbia. Dess statsvetenskapliga institution huserar några av de världsledande forskarna inom så kallad institutionell teori, som min avhandling bygger på. Ett mål med vistelsen var att ta intryck av forskningen på detta område på ett lite annorlunda sätt än genom böcker och vetenskapliga tidskrifter. Något jag särskilt uppskattade var institutionens seminarier inom jämförande politik. Här fick såväl juniora som seniora statsvetare från UBC och andra universitet möjlighet att presentera och få feedback på sitt arbete. Själv presenterade jag en uppsats om politiken bakom introduktionen av radio i Europa och Nordamerika under mellankrigstiden. Förutom detta hade jag även förmånen att få mer personlig återkoppling på mitt arbete av min tillförordnade handledare, tillika institutionschefen, professor Alan Jacobs.
Ett annat tungt skäl till att jag sökte mig till Nordamerika var att samla in empiriskt material till min avhandling, där ju såväl Kanada som USA ingår som fallstudier. Studiens frågeställning är hur det kan komma sig att olika länder i Europa och Nordamerika har valt så olika sätt att styra och producera sina radio- och TV-sändningar, och varför styrningen och produktionen av radio och TV har förändrats så mycket över tid. Exempelvis har vissa länder haft väldigt starka public service-medier, medan kommersiella eller gräsrotsdrivna alternativ har spelat en större roll i andra länder.
För att förklara dessa skillnader bedriver jag en jämförande studie som undersöker hur medielagstiftningen har formats av historiska intressekonflikter mellan stat, näringsliv och civilsamhälle. Huvudsakligen förlitar jag mig på originellt primärmaterial för att kartlägga dessa maktkamper, vilket innebär att jag tillbringat mycket tid i olika arkiv. Innan vistelsen i Kanada besökte jag bland annat Sveriges Radios dokumentarkiv i Stockholm och Archives Nationales i Paris.
Tack vare det erhållna stipendiet från stiftelsen kunde jag nu även samla in arkivmaterial för de nordamerikanska fallstudierna. Den första resan gick av stapeln till Ottawa och det kanadensiska riksarkivet, Libraries and Archives Canada. Något som var slående med Ottawa var hur utpräglat tvåspråkigt det var jämfört med Vancouver, där franskan ju inte alls har samma ställning som i Ontario och Québec. Under min vistelse i huvudstaden bodde jag på ett 1800-talsfängelse som omstrukturerats till hotell men som bibehållit mycket av sin ursprungliga design. Varje dag promenerade jag förbi det ikoniska området kring Parliament Hill för att ta mig till arkiven, där jag fick utmärkt hjälp av personalen att leta reda på det jag behövde.
Några veckor efter att ha besökt det kanadensiska riksarkivet gjorde jag en motsvarande resa till USA och Washington D.C. med omnejd. Förutom ett kortare besök i det amerikanska riksarkivets centralbyggnad, där bland annat konstitutionen finns bevarad, tillbringade jag merparten av min vistelse i Maryland. The National Archives and Records Administration (NARA) har nämligen en av sina viktigaste depåer i College Park, campusområdet tillhörandes University of Maryland. Här hittade jag bland annat dokument som avslöjar hur det gick till när blivande presidenten Herbert Hoover öppnade upp den amerikanska radiomarknaden för stora kommersiella företag på 1920-talet. De dagar jag inte arbetade i arkivet passade jag på att utforska huvudstaden till fots. Bland annat besökte jag Thomas Jefferson-biblioteket på Kapitolium-området, Smithsonian-muséerna och andra viktiga federala institutioner.
De första månaderna under min stipendievistelse var med andra ord ganska intensiva, präglade av mycket resande. Väl tillbaka i Vancouver tog jag mig därför tid att bekanta mig mer med staden samt att bilda mig ett socialt sammanhang. Detta kan vara en utmaning när man kommer till ett nytt land som självständig forskare, vilket flera kollegor också hade flaggat för. Personligen trivdes jag ganska bra med att tillbringa tid på egen hand och att fokusera på mitt arbete. Samtidigt lärde jag känna flera internationella studenter som var i Kanada på liknande premisser som jag själv.
Som ett av Kanadas ledande lärosäten attraherar University of British Columbia en strid ström av gästforskare. Universitetet hade ett väldigt uppstyrt program för att välkomna dessa så kallade Visiting International Research Students (VIRS). Bland annat organiserades nya introduktionsmöten flera gånger per termin där inkommande studenter fick presentera sin forskning och lära känna varandra. Tillsammans gjorde vi flera utflykter, bland annat för att uppleva den oerhört vackra natur som kringärdar staden.
Det blev bland annat en road trip till Victoria Island, cykelutflykter längs kusten och vandringsturer i bergen utanför Vancouver. Närheten till naturen var verkligen en av de stora behållningarna med att bo i British Columbia. Detta var särskilt påtagligt på universitetets campus, beläget på stadens västliga spets med egna stränder och en storslagen utsikt över hav och berg. Sammantaget är jag tacksam för att ha fått verka i denna forskningsmiljö under ett halvår och jag skulle rekommendera alla att göra detsamma om de fick chansen!
Nicolas Rodriguez Hedenbratt är doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet och var under läsåret 2023-2024 gästdoktorand vid The University of British Columbia i Vancouver. Utsedd till mottagare av Prins Bertils stipendium (hedersutnämning) och Ernst O Eks stipendium.
