Genom hela ansökningsprocessen förstod jag att Lawrenceville var en speciell plats. Jag anlände den första september till en skola som år 2010 firade sitt tvåhundrade jubileum, med huvudet fullt av förväntningar och idéer om hur mitt äventyr skulle utvecklas. Ingenting kunde dock förbereda mig på allt jag upplevt. Jag skulle tro att det beror på att Lawrenceville ger människor utrymme att växa och utvecklas på egen hand, varje vistelse är unik. Under mina tre månader har jag dagligen träffat nya människor, tagit del av flertalet kulturer och provat på nya sporter och intressen. Ändå känns det bara som att jag har skrapat på ytan.
”Ytan” har dock innefattat en hel del. Jag har tagit del av intressanta lektioner runt skolans ”Harkness”-bord, diskuterat kinesisk filosofi tillsammans med klasskompisar från mer än fem nationer och lärt för livet från samtliga lärare. Jag har upplevt en amerikansk Halloween, lärt mig tycka om jordnötssmör och varit med i skoltidningen. Jag har också prövat på lacrosse, baseball och spelat riktig high school football.
Min ”L’ville experience” har dock bara börjat och jag kommer att fortsätta mitt äventyr, ett äventyr som jag har Sverige-Amerika Stiftelsen att tacka för. Jag är övertygad om att den här upplevelsen kommer att följa mig resten av livet, därför är jag också evigt tacksam.
Petter sökte stipendiet när han gick årskurs 1 på Dragonskolan i Umeå och var iväg läsåret 2009-2010. Petter studerade därefter på Handelshögskolan i Stockholm och idag jobbar han på Sana.
