Zdravka Katinic

Samtidigt så är det något som är magiskt med NYC, en stad helt unik, vilket medför att det är inte bara är utbildningen på Columbia man får utan även upplevelsen och utbildningen av denna ”melting-pot” av stad.

Jag vill tacka Svenska-Amerika Stiftelsen för möjligheten att tillbringa tio månader vid Columbia University i New York. Som forskare i amerikansk litteratur så gav detta mig möjligheten att utforska CUs många bibliotek, som har allt man någonsin skulle kunna behöva i form av litteraturhistoria, litteraturteori, filosofi, och minoritetshistoria. Mitt doktorandprojekt analyserar hur kvinnliga minoritetsförfattare använder bildningsromanen (Bildungsroman) till att diskutera det amerikanska paradigmet om colorblindness och ”post”-ras/etnicitet/kön samhället under 1990-talet. Min vistelse på CU med sin breda forskning och bibliotek inom de amerikanska minoriteterna gjorde detta till den perfekta platsen för att forska på allt jag kunde om ämnet.

New York City

Columbia University ligger i norra delen av Manhattan, vilket bidrar till en mindre campus känsla än vid andra universitet i USA som brukar ligga utanför storstäderna. Även om det har gjorts ett bra jobb att rama in universitetsområdet, går det inte att undvika att New York pulsen tar sig in på universitetsområdet. När man sitter på Low trapporna så är det ett ständig ”flow” av människor, både studenter men även Upper West Side-bor som promenerar över Low Plaza. Det finns en cafeteria för studenterna, men man märker att många går till de olika restaurangerna runt om universitetsområdena (likväl jag). Jag tyckte inte att man märker av var studenterna bor, det var verkligen en känsla av att alla bodde lite varstans i NYC och tog tunnelbanan till skolan, vilket gör att storstan blir som en enda stor del av ens studietid på Columbia. Själv bodde jag ute i New Jersey. Min mans familj är från New Jersey, så vi hade turen att kunna bo billigare där ute, istället för att betala de väldigt dyra hyrespriserna på Manhattan. Det är något som man verkligen måste inkludera om man väljer att gå på Columbia. Samtidigt så är det något som är magiskt med NYC, en stad helt unik, vilket medför att det är inte bara är utbildningen på Columbia man får utan även upplevelsen och utbildningen av denna ”melting-pot” av stad.

Biblioteken

Den största delen av min tid på Columbia University spenderade jag i de olika biblioteken (det finns 19 stycken!). Mina favoritbibliotek att sitta på var Butler Library och Barnard Library.

Två bibliotek med väldigt olika stilar av arkitektur. Butler Library med sin klassiska still i mörkt trä, läsbänkar, och stora målade glasfönster, arketypen av Ivy League; där satt jag ofta och genomsökte bibliotekets våningar med samlade böcker inom litteraturvetenskap. Jag lånade oberäkneliga många böcker där under min tid och jag har haft väldigt mycket nytta av  det i mitt arbete. Barnard Library å andra sidan hittas vid Barnard College, som tillhör CU med fokus på genusvetenskap. Där kunde jag hitta allt möjligt inom kvinnohistoria, men det var också en plats som påminde om svenska bibliotek. Arkitekturen där var mer i linje med den ljusa skandinaviska stilen: ljust trä och mer praktiska och ergonomiska skrivbord. Mellan Butler och Barnard Library möttes min två världar. Utöver dessa två så utforskade jag även East Asian Library, där jag kunde hitta information om Asian American litteratur; men även Lehmans Social Science Library och Law Library, där jag lånade böcker om amerikansk minoritetspolitik och antropologi. Alla dessa platser av kunskap gav ett extra djup till min forskning.

Min forskning

Under tiden jag var på Columbia University fick jag möjligheten, som jag nämner ovan, att utforska en av de mest välrenommerade bibliotek när det gäller forskning. Dessutom fick jag kännedom om att Ivy League skolorna har ett avtal mellan varandra, om Columbia inte har en bok tillgänglig kan man få tag på det genom någon av de andra skolorna, som till exempel Harvard (som har konfigurerat sitt biblioteksregister till att samla på sig absolut allt som kan ha akademiskt syfte). Plötsligen tog kunskapsmöjligheterna inte slut. Har man som jag sin forskning grundad i litteratur och teori så blev nätverket mellan den stora Ivy League biblioteken enormt betydande.

Ett skäl till att jag valde Columbia University var även på grund av forskarna som arbetar där. Jag fick möjligheten att auskultera professor Sharon Marcus kurs om ”The Bildungsroman” – vilket var perfekt eftersom det är genren jag jobbar med i min forskning. Jag fick en uppfräschning av min egen kunskap men också massor av tips på annan forskning jag kunde läsa. Jag auskulterade även professor Farrah Griffins kurs om ”African American Literature” – en underbar kurs, med många intressanta diskussioner. En av forskarna som verkligen drog mig till Columbia var Kimberlé Crenshaw, som är forskare inom Critical Race Theory och juridik. Tyvärr så var hon under min tid ute på uppdrag runt om i USA i syfte att upplysa om dekonstruktionen av Critical Race Theory i USA och att motarbete ”bannlysningen” av litteraturer i vissa stater. Hon hade ett event på CU –under the Blacklight: Whitewashing Black Studies – som jag gick på. Detta event var så givande eftersom det tryckte på saker som jag diskuterar i min egen forskning av situationen i USA under 1990-talet. Under tiden på Columbia hann jag skriva två kapitel och läsa mig till massvis med forskning som jag inte hade haft tillgång till annars. Detta år var en ovärderlig upplevelse och har vart fantastiskt gynnsam för mitt arbete.