Beate Sydhoff

– Under året i USA upptäckte jag den samtida 1900-talskonsten. Jag blev mer äventyrslysten. Jag mötte konstnärer och upplevde konstens möjligheter. Och mitt yrkesliv tog den helt ny inriktning.

Beate Sydhoff, som bland mycket annat varit chef för Kulturhuset i Stockholm och programdirektör för Kulturhuvudstadsåret 1998, sade upp sig från jobbet på Nationalmuseet när hon kom tillbaka till Sverige.

Hon hade arbetat på en avdelning som sysslade med undervisning. Och 1965 fick hon chansen att åka till USA för att lära mer på det området.

– Jag visste att USA:s museer låg långt före Europa när det gällde pedagogiken. Och jag startade med ett tremånaders ”internship” på Metropolitan Museum of Arts (MOMA) i New York. Jag fick gå runt mellan avdelningarna och se hur museet arbetade, säger hon.

Kontantstipendiet från Sverige Amerika Stiftelsen var inte särskilt stort. Men det kom att räcka till mycket. Hon bodde under hösten gratis hos goda vänner i ett brownstone-hus på Manhattan. Och familjen – där mannen i huset var arkitekt – hade ett stort kontaktnät i New Yorks konstnärskretsar.

– Jag hamnade mitt i smeten. Jag fick möjlighet att besöka de stora konstnärerna i deras ateljéer: Andy Warhol, Jesper Johns, Robert Rauschenberg och Öywind Fahlström som bodde i New York då, säger hon.

Det öppnade ögonen för samtidskonsten.

– Jag ville bort från det administrativa, ville jobba med materialet som sådant. Jag ville arbeta som kritiker, forskare, lärare och med utställningar. Och det kom jag att göra efter stipendieåret. Materialet tog över.

Hösten på MOMA väckte samtidigt aptiten på USA. Beate Sydhoff ville se hela landets konstutbud. Hon köpte två billiga Greyhound-bussbiljetter och bodde på KFUK-vandrarhem för fem dollar natten när hon under ett halvår kuskade runt landet.

– Det var en mycket överraskande upplevelse. Även mindre museer i stater som Colorado och New Mexico var suveränt organiserade. De vände sig med framgång till en mindre köpstark och sofistikerad konstpublik än de stora, välkända museerna.

Beate Sydhoff fick många, nya vänner i USA.

– Det är en trogen vänkrets som jag kunnat samarbeta med, i Kulturhuset och andra utställningar. Jag fick kontakter med experter som kommit hit till Sverige när jag jobbat med olika projekt, säger hon.

– Nätverket har levt vidare, konstaterar Beate Sydhoff. Och det växte ytterligare när hon arbetade som kulturattaché på den svenska ambassaden i Washington åren 1997-1990. Det resulterade i sin tur i att hon hösten 2005 kunde tillbringa ett halvår som gästprofessor vid Bethany College i ”svenskstaden” Lindsborg, Kansas

– Det öppnade också en möjlighet att djupare studera svenska konstnärer som utvandrat till Amerika under 1880- och 1890-talen, säger Beate Sydhoff.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page