Pehr G. Gyllenhammar

Stipendieåret hade kunnat skriva om den svenska industrihistorien. Förre Volvochefen Pehr G. Gyllenhammar och hans fru Christina hade helst velat stanna för gott i USA. Om det inte hade varit för Vietnamkriget.

Pehr G. Gyllenhammar var 25 år och arbetade på ett advokatkontor när han år 1960 fick ett ettårigt stipendium från Sverige-Amerika Stiftelsen för att praktisera i USA.

– Vi var nygifta och både jag och min fru älskade och ville till Amerika, säger han. Stipendiet var helt avgörande för att den drömmen skulle kunna förverkligas.

– Vi hade våra löner. Min fru arbetade som socialarbetare. Men ingen av oss var bemedlad. Utan stipendiet hade vi inte haft råd att åka.

Pehr G Gyllenhammar minns resan över Atlanten.

– Vi åkte lastbåt. Det tog tio dagar. Och vyn över Manhattan och New Jersey var en överväldigande syn när vi seglade in mot New York.

Han arbetade själv som praktikant på en sjörättsfirma i New York medan hustru Christina fick jobb på en socialbyrå som sysslade med adoptionsfrågor.

– Min fru fick ett immigrantvisum men jag hade ett studentvisum. Detta var ju under Vietnamkriget och jag hade riskerat att bli inkallad om jag hade sökt ett immigrantvisum, säger Pehr G. Gyllenhammar.

Det ledde också till att paret Gyllenhammar återvände till Sverige efter stipendieåret. Och resten är svensk näringslivshistoria. Tio år senare tillträdde han posten som VD i Volvo. Men om det inte hade rått krig skulle de ha blivit kvar på andra sidan Atlanten.

– Det var vi båda inställda på, säger han.

För mötet med USA infriade högt ställda förväntningar.

– Vi kom till ett öppet, dynamiskt och i bokstavlig mening frisinnat land där alla religioner lever sida vid sida, säger Pehr G Gyllenhammar.

Han har kvar sin positiva syn på landet även om han störs en del av den nya, hårda tonen och polariseringen i politiken.

– Min uppfattning är lite färgad av den nya högern, av tea-party rörelsen, säger han.

Men han tvekar inte att råda en ung man eller kvinna som är i samma situation som han själv befann sig i för 50 år sedan att söka sig till USA.

– Inte för turista eller resa runt under ett sabbatsår utan för att bo och arbeta. Ha ett jobb. Det ger ett helt annat engagemang och en annan insyn i det amerikanska samhälls- och arbetslivet.

– Och mitt råd är: Var absolut öppen när ni kommer dit. Ha inte förutfattade meningar om USA. Det finns gott om stereotypa uppfattningar om landet. Och olika delar av USA är skilda världar, säger Pehr. G Gyllenhammar.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page