Yttrande till Internationaliseringsutredningen (SOU 2018:3)

Yttrande 20180531
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande till Internationaliseringsutredningen (SOU 2018:3)

Sverige-Amerika Stiftelsen har tagit del av rubricerade utredning och vill härmed framföra följande då vår verksamhet bygger på ett samspel mellan USA och Sverige och senare även Kanada. Alltsedan 1919 har stipendier för högre universitetsstudier och forskning utgivits till unga svenska begåvningar för studier och forskning i Amerika. Stiftelsen har även haft annat utbyte med Amerika under åren, ett stort kandidatprogram bland annat.

Internationaliseringsutredningen är en gedigen skrivelse med många bra synpunkter och förslag, här nedan lämnas några synpunkter och förslag till tillägg.

Historiskt framsynt
Det inledande citatet av Carl-Gustaf André är centralt. Kunde kompletteras med något citat av Bertil Östergren från 1974 också, som en markör av att Sverige var tidig på detta område. Sverige-Amerika Stiftelsen bildades som sagt redan 1919 och har alltsedan dess verkat för internationalisering, långt tidigare än när de här citaten myntades.

Begränsat perspektiv
Utredningen är väl genomarbetad ur en universitets- och högskoleutgångspunkt, men samtidigt mycket begränsat till just detta perspektiv. Omvärldsanalysen bör breddas väsentligt till andra områden i samhälle och näringsliv. Sverige-Amerika Stiftelsen ser tecken på intresse för entreprenörskap till exempel bland våra donatorer, där man önskar stödja de som när drömmen att starta eget. Sveriges fina välstånd och välfärd har byggts av entreprenörskap och innovation, av industri och näringsliv. Vi hoppas att ”kakan blir större” för alla genom nya kunskaper och tekniker, välbehövliga nätverk som kan skapas under en vistelse på amerikanskt toppuniversitet, och att det inte minst ska landa i nya lönsamma näringar.

Stiftelsen anser att utredningen borde intervjua andra aktörer med perspektiv på och erfarenhet av internationellt, gränsöverskridande samarbete med universitet och högskolor, som till exempel stiftelser, NGOs, företag och andra organisationer. I uppräkningen saknas t ex Sverige-Amerika Stiftelsen, Fulbright Commission i Sverige, Sweden-Japan Foundation, Svenskt Näringsliv, handelskammare m fl.

Det är märkligt att man i bilaga 3 endast listar offentligt finansierade mobilitetsprogram och helt förbigår de många värdefulla privata insatser som finns. Som till exempel Wallenbergstiftelserna eller andra privata stiftelser. Man ser inte heller till UD’s perspektiv.

Ändring i Högskolelagen – förståelsen är bortglömd
Tillägget i §5 pkt 1 om stärkt kvalitet är bra, men det är olyckligt att meningen om att främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden har tagits bort. Förståelsen är synnerligen angelägen. Meningen bör återföras och ersätta den om hållbarhet som redan nämns i §5 första stycket.

Mål 1
Punkt 2. I listningen över närliggande områden saknas närings-och innovationspolitik, vilket ur svensk synvinkel är synnerligen viktigt.

En ny punkt med förslag att ändra regelverket så att i universitets- och högskolestyrelser kan ingå utländska ledamöter bör införas. Detta är än mer angeläget än etablering utomlands, och bör också gynna kvalitet.

Lägg även till en ny punkt som leder till att de som leder universitet mer än gärna kan rekryteras internationellt för att ge friskt blod.

Mål 2
Punkt 1. Det är viktigare att attrahera med hög kvalitet än med pengar, därefter kan frågan om stipendier diskuteras.

Som en ny punkt efter snabbare handläggning av uppehållstillstånd för studenter, bör införas förslag om att ändra regelverket så nyutexaminerade efter grundutbildning eller disputation kan stanna kvar några år och arbeta. Jämför med det amerikanska systemet med ”Optional Practical Training (OPT)” som är ett tillfälligt arbets- och uppehållstillstånd för de som har en visering som kan förlängas en period efter att ha avlagt en högskoleexamen.

Ett stipendieprogram liknande Fulbright borde inrättas i Sverige, med stipendier för utländska topp-studenter för att locka dem till svenska lärosäten. Betoning ska vara på toppstudenter – inte politiskt prioriterade områden som avsändare.

Mål 3 och mål 4
En ny punkt om att verksamhet utomlands skall ges extra meritvärde vid rekrytering till tjänster/studier vid svenska lärosäten och andra arbetsplatser.

Det finns en frestelse att stanna kvar i utlandet varför återkomsten ska uppmuntras. En svensk med utbildning från namnkunniga utländska lärosäten möter inte alltid vederbörlig respekt. De svenska lärosätena är inte i närheten av toppen av internationella rankningar, även om vi har exempel på fantastisk forskning och bra utbildningar.

Vänliga hälsningar

Stockholm 29 maj 2018

Anna Rosvall Stuart

VD, Sverige-Amerika Stiftelsen

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page