SverigeAmerika Stiftelsens stipendiedonatorer och donationsstiftelser
Stipendiedonatorer 2016
Följande företag och stiftelser har för år 2016 generöst donerat ett eller flera stipendier för högre studier i USA och Kanada;
Ingegerd & V O Björks stipendiefond
Familjen Mix Entreprenörsstiftelse
Stockholms Grosshandelssocietet
Peter Baldwin & Lisbet Rausing
Tetra Laval
Sten Westerberg
Stiftelser förvaltade av Sverige-Amerika Stiftelsen
Anders Zorns stipendiefond (1919): Anders Zorn (1860 1920) är en av Sveriges mest framgångsrika konstnärer genom tiderna. Hans mor, Grudd Anna Andersdotter, gifte sig aldrig med fadern Leonard Zorn, en tysk bryggare som ändå erkände faderskapet. Modern arbetade i Uppsala och Anders Zorn växte upp hos sina morföräldrar. Som femtonåring sökte han in till Konstakademien i Stockholm.I början av 1880-talet åkte Zorn utomlands och arbetade för att tjäna ihop pengar så han kunde få gifta sig med den förmögna Emma Lamm. Under 1880-talet etablerade sig Zorn som konstnär med internationellt rykte. Trots att de flesta svenskar associerar Zorn med aktstudier, blev han mest uppskattad för sina porträtt. Han var också en skicklig etsare. Paret Zorn bodde långa perioder i Frankrike och England.Zorn anställdes som svensk konstkommissarie vid världsutställningen i Chicago 1893. Därefter gjorde han ytterligare sex långa Amerikaresor, de flesta för att arbeta. Hans porträtt av presidenterna Grover Cleveland med maka (1899) och William Taft (1911) finns fortfarande kvar i Vita Huset. Han fick en mängd beställningar som följd. De flesta verken från Zorns Amerikavistelser är kvar i privat ägo, men vissa finns utställda bland annat på St Louis Art Museum och the Art Institute of Chicago.Anders Zorn var en av Sverige-Amerika Stiftelsens grundare, och donerade år 1919 en fond på 100.000 kronor för stipendier. Han donerade också pengar för en professur i svensk och jämförande konsthistoria vid Stockholms högskola.
Prins Bertils stipendium (1997): Prins Bertil, Hertig av Halland (1912 1997) blev Stiftelsens hedersordförande år 1951. Under de följande 47 åren ledde Prins Bertil praktiskt taget alla Stiftelsens årsmöten och stipendieutdelningar. I anslutning till sin 80-årsdag stödde Prinsen inrättandet av ”Prins Bertils 80-årsfond”, vars avkastning går till att trygga Sverige-Amerika Stiftelsens verksamhet. Prins Bertils stipendium delades ut för första gången 1997, då av Prinsessan Lilian, som sedan dess har gästat Stiftelsens årsmöten för att dela ut stipendiet.
Stiftelsen Aseas stipendiefond (1933): ASEA donerade år 1933 en fond på 100.000 kronor för stipendier till elektroingenjörers utbildning i USA, vilket blev Stiftelsens andra stora stipendiefond. Under 1930-talet, med ekonomisk depression i både USA och Sverige, var det svårt att finansiera studier och forskning utomlands. För ASEA var fonden därmed en sorts utbildningsinvestering; USA var ledande inom ingenjörsvetenskaperna och för ett företag som ASEA var det nödvändigt att studenter fick erfarenhet därifrån. Att donationen skedde berodde säkert också till stor del på att J. Sigfrid Edström, en av de ledande figurerna inom Sverige-Amerika Stiftelsen, var chef för ASEA. Edström själv donerade senare en egen fond.
J. Sigfrid Edströms stipendiefond (1946): J. Sigfrid Edström (1870 1964) föddes på Orust och studerade som ung på Chalmers tekniska läroanstalt. Där väcktes hans intresse för elektroteknik, som han fördjupade sig i genom studier i Zürich och praktik i Pittsburgh. Tillbaka i Göteborg blev Edström chef för Göteborgs spårvägar. Han ledde arbetet med Sveriges första elektriska spårväg, vilket blev klart 1902. Därefter följde en lång och framgångsrik karriär som chef för ASEA och ledande figur inom ett antal organisationer Arbetsgivarföreningen, Ingenjörsvetenskapsakademien, Arbetsgivarföreningen med flera. Vid sidan av elektrotekniken var idrott ett av Edströms största intressen. Som ung tävlade han i löpning och satte skandinaviskt rekord på 150 m 16,4 sekunder. Senare engagerade han sig i idrottsrörelsen och satt som president för både Internationella Friidrottsförbundet och Internationella Olympiska Kommittén. Som en av de ursprungliga styrelseledamöterna i Sverige-Amerika Stiftelsen, var Edström ledamot i 32 år, varav 19 år som ordförande. Till sin 75-årsdag fonderade han 100.000 kr som blev grunden till J. Sigfrid Edströms stipendiefond.
Kooperativa förbundets stipendiefond (1939): Nästa stora stipendiedonation gjordes 1939 av Kooperativa förbundet. Fonden har ingen specificerad ämnesinriktning, men användes åtminstone inledningsvis främst för stipendier inom pedagogik, medicin och teknik.
J. P. Seeburgs stipendiefond (1946): Justus Sjöberg (1871 1958) föddes i Göteborg. År 1887 utvandrade han till USA och blev pianoreparatör i Chicago. Arton år senare hade han blivit JP Seeburg och lämnade sin anställning för att satsa helhjärtat sitt nystartade pianoföretag. JP Seeburg Piano Company blev snart USA:s ledande tillverkare av självspelande pianon. Seeburg var också en pionjär i övergången från självspelande pianon till jukeboxar. Företaget expanderade till JP Seeburg Corporation och uppfann bland annat parkeringsautomaten och glassautomaten. Seeburg började redan på 1920-talet att donera stipendiemedel till Sverige-Amerika Stiftelsen och var hedersledamot av Stiftelsen till sin död. År 1946 gjorde han den donation om 100.000 kronor som lade grunden till JP Seeburgs stipendiefond.
Fritz O. Fernströms stipendiefond (1959): Fritz Fernström (1883 1956), i likhet med JP Seeburg, utvandrade till USA som ung och gjorde framgångsrikt karriär där. Fernström kom från Falun och hade arbetat som bankman i Falun och Gävle när han flyttade år 1911. I USA fortsatte han som bankman, fört i Minneapolis och därefter i Oakland, Kalifornien. År 1926 lämnade han bankvärlden, där han hade avancerat till chef för fondavdelningen på First Savings and Trust Company, och startade pappersbruket Fernström Paper Mills med sin bror Erik. Fernström var under resten av sitt yrkesverksamma liv först VD och sedan styrelseordförande för företaget, som exporterade främst fruktomslagspapper till bland annat Västindien, Brasilien och Australien. Fernström var mycket aktiv inom svensk-amerikanska organisationer och värnade om både kulturellt och kommersiellt utbyte. Han var länge engagerad i Svenska Handelskammaren i USA och sponsrade, tillsammans med två andra svenskamerikaner, en professur i skandinaviska språk vid University of California Berkeley. I sitt testamente efterlämnade Fernström 50.000 dollar till Sverige-Amerika Stiftelsen för att ge ”ett eller flera stipendier för studier eller forskning i Amerikas Förenta Stater”.
Ernst O. Eks stipendiefond (1962): Ernst Oskar Laurentius Ek (1885 1962) började sin yrkesbana som bagare i Stockholm och avslutade den som stålhandlare med bas i Chicago. Ek föddes i Stockholm, men reste till Tyskland för att utbilda sig till bagare. När han återvände till Stockholm arbetade han först vid Reinholds Bageri. Bageriet såldes senare, och Ek hamnade så småningom på Sandvikens Jernverk. Efter att själv ha fått ett stipendium för att studera i USA, började Ek arbeta med Chicago som bas. Han specialiserade sig på att sälja svenskt specialstål till fabriker i USA och amerikanskt stål till Europa, framförallt Italien. Han behöll sitt svenska medborgarskap och reste ofta hem till Sverige. Ek testamenterade sin förmögenhet till stipendier för studier i Amerika. Fram till 1983 var denna fond en separat stiftelse, vars avkastning gick till Sverige-Amerika Stiftelsen. Sedan dess har Ernst O. Eks stipendiefond fungerat som en av Stiftelsens ordinarie donationsfonder.
Hans Werthéns stipendiefond (1979): Hans Werthén (1919 2000) föddes i Ludvika och blev färdig ingenjör från KTH 1942. Werthén stannade på KTH som assisterande professor några år, och reste 1946 till USA på ett stipendium från Sverige-Amerika Stiftelsen för att studera televisionsteknik. Tillbaka i Sverige ägnade han sig åt att utveckla den svenska televisionen och hade chefspositioner på LM Ericsson. År 1967 utsåg Marcus Wallenberg Werthén till ny chef för Electrolux då ett företag i kris. Under sina 24 år som först VD, sedan styrelseordförande, gjorde Werthén Electrolux till världens ledande vitvaruföretag genom att göra över 200 företagsköp. 1979, då Hans Werthén var andre vice ordförande i Sverige-Amerika Stiftelsen, instiftade han en stipendiefond som ska premiera främst innovationsstudier inom teknik och ekonomi. Werthén blev ordförande för Stiftelsen år 1988 och när han avgick, 1992, hade han haft förtroendeuppdrag i Stiftelsen under 39 år.
Bergsingenjören Axel Ax:son Johnsons stipendiefond (1980): Axel Ax:son Johnson (1910 1988) var den tredje generationens Axel i ledningen för Axel Johnson Gruppen; sonson till grundaren Johnson och son till Generalkonsuln Johnson. Bergsingenjören tog över ledningen från sin far 1952 och ledde företagsgruppen till 1979. Under Johnsons ledning delades gruppen i två delar: A. Johnson & Co. och Nordstjernan. Johnson ledde båda delarna, och koncentrerade sig på att utveckla snarare än att expandera företagen. Parallellt med detta byggde han upp en systerkoncern i USA, A. Johnson & Co., Inc. Med anledning av Johnsons 70-årsdag 1980 grundades Bergsingenjören Axel Ax:son Johnsons stipendiefond. Medlen donerades av Johnsons vänner och affärsförbindelser i Sverige och utlandet. Enligt stadgarna ska stipendier delas ut till studenter som ”önskar vidareutbilda sig i köpmannaskap i Amerikas Förenta Stater”.
Roland Nilssons stipendiefond (1995): Bergsingenjör Roland Nilsson reste ut som en av Sverige-Amerika Stiftelsens stipendiater 1948 för att studera skydds- och ohälsofrågor i industrier. År 1995 donerade han en stipendiefond, vars stipendiater ska studera samhällsplanering, miljöskydd eller förvaltningsrätt med inriktning på miljö- och säkerhetsfrågor.
Donationsstiftelser till vilka Sverige-Amerika Stiftelsen nominerar kandidater
Borgrättsfonderna förvaltas av Riksmarskalksämbetet. Sverige-Amerika Stiftelsen nominerar varje år kandidater till stipendier för studier i USA och Kanada
Thanks To Scandinavia (TTS) grundades år 1963 av advokaten Richard Netter och underhållaren Victor Borge. Namnet syftar på hur tusentals skandinaver skyddade judar under Förintelsen. Som en av flera aktiviteter delar TTS årligen ut stipendier till skandinaviska medborgare som vill studera i USA. Sverige-Amerika Stiftelsen nominerar kandidater till dessa stipendier.
